wishfulthinking

Pappa ringde mig ikväll och berättade att farfar gick bort inatt. Han var dålig men ingen väntade sig att han skulle gå bort så hastigt... men hans hjärta hade gett upp. Tror vi är lite lättade över att han inte hann bli så dålig så han var tvungen att kopplas till massa maskiner och sånt, det vill nog ingen. Men det känns dock väldigt tungt att jag inte träffade honom nu på slutet. Som alltid så tror man att man har så mycket tid, vardagen rullar på och kommer ivägen.... och tiden rinner ifrån oss....

I mitt hjärta finns det dock massa med fina minnen och kärlek som alltid kommer finnas kvar.