wishfulthinking

Ingen har kunnat undgå nyheten om att en 16 årig flicka blivit mördad här i Västerås. Jag tänkte på henne idag när vi var på min kusins konfirmation. En hel massa 15 åringar med hela livet framför sig. Tänkte på en begravning i samma kyrka av en liten bebis som aldrig fick födas. Livet är så brutalt och orättvist ibland. Och vi kan inte göra nåt åt det....  Annat än att leva livet på det sätt som gör oss lyckliga, och uppskatta varje dag vi får tillsammans med dem som älskar oss. Våga vara sanna mot oss själva och leva helhjärtat. Livet är för kort för något annat.

Den här dikten läste konfirmanderna i kyrkan idag :

Om jag verkligen brydde mig om dig
skulle jag se dig i ögonen när du talar till mig
skulle jag tänka på vad du säger,
snarare än vad jag ska säga när du slutat
skulle jag höra dina känslor tillsammans med dina ord

Om jag verkligen brydde mig om dig
skulle jag lyssna utan att försvara mig
skulle jag höra utan att bestämma om du har rätt eller fel
skulle jag fråga dig varför
och inte bara när och var

Om jag verkligen brydde mig om dig
skulle jag släppa in dig bakom mitt yttre
skulle jag berätta för dig vad jag hoppas,
drömmer, fruktar, lider av
skulle jag berätta när jag gjorde bort mig
och när det gick bra

Om jag verkligen brydde mig om dig
skulle jag skratta med dig men inte åt dig
skulle jag tala med dig men inte till dig
och jag skulle veta när det är tid att vara tyst

Om jag verkligen brydde mig om dig
skulle jag inte klättra över dina murar
skulle jag vänta utanför tills du släppte in mig genom porten
skulle jag inte låsa upp dina hemligheter
skulle jag vänta tills du gav mig nyckeln

Om jag verkligen brydde mig om dig
skulle jag älska dig i alla fall
men jag skulle be om det bästa du kan ge och
försiktigt dra fram det ur dig

Om jag verkligen brydde mig om dig
skulle jag lägga handboken åt sidan och lämna
mina lösningar hemma,
förställningarna skulle upphöra
Vi skulle vara oss själva