Inte som jag tänkt mig...
Ouppfyllda förväntningar, besvikna förhoppningar.... finns flera sätt att beskriva känslan jag har just nu. Men mest av allt känner jag mig tom. Som en ballong nån stuckit hål på. Jag hade definitvt hoppats på att den här helgen skulle ha slutat på ett annat sätt än att jag satt här ensam och skriver det här inlägget det kan jag säga. Men allt som oftast blir det inte som vi har tänkt oss .... De känslor jag hade velat skulle finnas där fanns inte och har även lärt mig ett och annat om mig själv. Efter några år som singel och ensamboende är det inte lätt att öppna dörren på vid gavel och släppa in någon. Behovet av utrymme och tid är kanske en aningen större än jag trodde. Alltid lär man sig nånting.
Ny vecka imorgon och fullt fokus på jobbet nu. Hade ett väldigt lyckat möte i fredags och vi fick det uppdrag vi ville åta oss. Så nu lär vi visa att vi kan göra ett grymt bra jobb också. En stor utmaning så det är bara att kavla upp ärmarna och ta i :)
Nu tar jag en katt och kryper upp i soffan med en kopp te, tänder några ljus och väntar på en ny dag.
Och sen är det ju faktiskt så.... att om man tänker efter så har man det helt ok trots att man är singel, eller hur!
jag försökte kommentera igår men då gick det inte. det jag skrev var i alla fall att det var synd att det blev som det blev. men att du förtjänar det bästa i hela världen! :*