wishfulthinking

Det är en sån där upptäckt som jag blir lika chockad över varje gång; att livet runt omkring en fortsätter som vanligt trots att det har hänt något fundamentalt i mitt eget liv. En smärtsam, men ändå tröstande upptäckt.

Jag börjar komma in i jobbet nu och vi har haft budgetberedning i tre dagar förra veckan, vilket ungefär var lika upphetsande som det låter :) Men väldigt intressant för någon som är ny i kommunpolitikens värld.

Påskhelgen har varit lugn. Min långfredag fick verkligen göra skäl för namnet då jag bara låg i soffan hela kvällen och läste en bok :) På påskafton blev det middag med familjen + farfar och mormor. På kvällen träffades jag och Tina Frida för ett glas vin på Varda. Himla trevligt när hon är i stan. Sen drog jag och Tina ner till Sigurds och tittade på Elin Sigvardsson. Hon är otroligt begåvad den tjejen och det var en riktigt bra konsert!

Idag fastnade jag framför tvn och har kollat på två Star Wars filmer :) Perfekt söndagssysselsättning, för även om det är måndag idag så känns det helt klart som söndag. Imorrn är det dags att jobba igen, men det blir bara tre dagar den här veckan, då begravningen är på fredag. Något jag känner mig lite spänd inför, men jag vet att det kommer kännas bättre när det är över. Önskar bara att livet inte behövde vara så här smärtsamt....